Produktionsanläggningar, maskiner och fastigheter är klassiska exempel på materiella tillgångar i ett företag. Men ofta finns det verkliga värdet i de idéer som företaget utvecklat, förvaltat och skyddat. Det kan vara ett patent på en smart uppfinning, ett omsorgsfullt uppbyggt varumärke eller en unik design. Det kan också röra sådant som finns inom företaget som affärshemligheter, strategier och samarbetsavtal. Detta brukar sammanfattas som immateriella tillgångar. 

IP portföljen består av rättigheter till de immateriella tillgångarna företaget äger. Enligt PRV har svenska företag 80% av värdet i sina immateriella tillgångar men bara 50% av alla bolag har någon form av skyddade rättigheter till sina immateriella tillgångar. IP portföljen kan hjälpa ditt bolag att tjäna pengar på kunskap, idéer och säkrar framtida potentiella affärer. För att detta skall fungera optimalt är det nödvändigt att se över dina immateriella tillgångar och skapa en strategi för hur de skall hanteras och skyddas. Detta kallas IP strategi och är viktig del av din internationella affärsplan.

En övergripande beskrivning av immateriella rättigheter. Dvs skyddade immateriella tillgångar. 

PATENT
Ensamrätt att under 20 år kommersialisera lösningar på ett tekniskt problem, etc

VARUMÄRKESSKYDD
Ensamrätt att under 10 år i taget kommersiellt använda ord, figur, logotype, utstyrsel, ljud, etc

MÖSTERSKYDD
Ensamrätt att under 25 år kommersialisera en design som omfattar utseende ej funktion och teknik, etc

UPPHOVSRÄTT
Ensamrätt att upptill 70 år efter upphovsmannens död kommersialisera konstverk, musik, film, bild, böcker, programvara etc

RÄTT TILL FIRMA
Ensamrätt att kommersiellt använda sitt företagsnamn så länge verksamheten anses vara aktivt i registrerat område etc.

VÄXTFÖRÄDLARRÄTT
Ensamrätt till ny växtsort gäller i 25-30 år beroende på typ av växtsort och förutsätter att årsavgifter betalas etc. 

RÄTT TILL KRETSKORTSMÖNSTER
Ensamrätten gäller i 10-11 år efter det första kommersiella utnyttjandet men upphör femton år efter skapandet om det då inte ännu utnyttjats kommersiellt etc.

ÖVRIGT RÄTTSSKYDD FÖR IMMATRIELLA RÄTTIGHETER
Marknadsföringslagen 
Lagen om företagshemligheter
Sekretessavtal
Konkurrensklausuler

Ett företag som strategiskt tar hand om sina immateriella tillgångar utmärks av högre tillväxt, lönsamhet och utveckling än ett som inte gör det. På den internationella marknaden kan ett negligerande av företagets immateriella tillgångar orsaka bolaget stor ekonomisk skada och många förlorade affärsmöjligheter.

Immateriella rättigheter är i första hand en nationell rättighet, men internationella avtal och samarbetsorgan har sedan 1800 talet skapat förutsättningar för en global harmonisering av lagstiftning och regler. Detta gör det möjligt att på ett enklare sätt kunna dra nytta av sina immateriella rättigheter på en internationell marknad.

Precis som med fysiska produkter kan immateriella tillgångar också säljas eller licensieras av ägaren. Med ett licensavtal kan du ge andra rätt att kommersiellt använda din tillgång. Avtalet kan reglera många saker, till exempel geografiskt område, tidsbegränsad användning eller ekonomisk ersättning.

Om du har koll på hur du bäst använder skyddsformerna i dessa sammanhang kan det vara en stor konkurrensfördel. Det kan också göra det lättare att locka investerare och affärspartners.

Avtalet är kanske det enskilt viktigaste förberedelsen inför ett internationellt handelsåtagande. Det är här parternas prestationer bestäms och specificeras; på vems risk en vara förs över Atlanten, när och hur tvistelösning ska ske etc. Det är därför också viktigt att se till att man inte råkar ingå ett avtal vilket saknar vissa viktiga klausuler, som sedan fylls ut av behörig domstol. När väl ett avtal ingåtts är det tänkt att det ska hållas.

Alla avtal ser inte likadana ut, utan återspeglar parternas särskilda situation och riktar in sig på olika förhållanden. Vid en första internationell handelsrelation kan det vara svårt att veta vilka klausuler som måste inkluderas, vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt.

 

Agenturavtalet är ett av de vanligare avtalen i internationell handel, detta eftersom agenturförhållandet ofta är det första steget in på den internationella arenan. Genom ett agenturförhållande övergår inte rätten till varan, utan tvärtom så behåller säljaren rätten till varan medan agenturen åtar sig att sälja varan vidare. Blir varan inte såld är det på säljarens risk. I ett distributionsförhållande övergår istället varan i distributörens ägo och det är alltså hen som bär risken ifall varan inte säljs vidare. Distributören äger varorna, medan agenten endast säljer dem vidare. Dessutom är det bra att också göra klart vad för typ av agenturförhållande det rör sig om; sale agent, buying agent, service agent etc.

När bör man välja ett agenturavtal?

Det är såklart alltid parterna själva som avgör vilket förhållande de vill ha. Det finns dock vissa tillfällen då agenturförhållandet generellt kan vara att föredra. T.ex. i de fall då försäljaren vill att konsumenten ska kunna komma i kontakt med försäljaren direkt eller när försäljaren själv vill komma i kontakt med konsumenten. Detta är särskilt vanligt i de fall när försäljaren utger en garanti för varan.

Vad bör man tänka på?

Som alltid i internationella handelsrelationer är det viktigt att komma ihåg att avtalet på den nya marknaden kan vara förknippat med ytterligare ansvar, jämfört med den inhemska marknaden (Sverige). Exempelvis ses, i vissa jurisdiktioner, agentavtalet som ett anställningsavtal. Detta kan medföra åtaganden som gör att det istället är bättre att välja ett distributionsavtal.

Avtal om distribution (distributorship) – detta ska inte förväxlas med agenturavtalet. Till skillnad från agentavtalet medför avtalet om distribution att äganderätten till varorna övergår från försäljaren till distributören.

När bör man välja ett distributionsavtal?

Ofta används distributionsavtalet när distributören måste hålla ett stort lager av varor. Eller när det annars passar att övergången av rätten till varorna sker.

Vad bör man tänka på?

Vid val av distributionsavtal ska man också välja om man vill ha ett selektivt distributionsavtal. Det är också viktigt att tänka på att konkurrensregler ofta är tvingande, varför avtal om begränsning i distributörs möjlighet att konkurrera med säljaren bör kontrolleras mot gällande lagstiftning i verksamhetslandet. Vissa länder (däribland, Belgien, Libanon, samt länder i Centralamerika och Mellanöstern) har speciella regler för avtalsförhållandet mellan agenten och distributören, vilka gynnar distributören. Dessutom har vissa länder regler för att nationell (lokal) domstol måste avgöra vissa dispyter, vilket medför att ett avtal om skiljeförfarande inte blir giltigt i dessa jurisdiktioner. Var därför alltid medvetna om reglerna på de marknader ni är verksamma i.

För ett mindre företag i Sverige, utan särskilda kunskaper i eller erfarenheter från M&A-förfaranden, bör ett samgående och uppköp alltid hanteras av en van jurist på området då ett antal komplicerade frågor inom flertalet områden uppstår.

Vad bör man tänka på vid sammanslagning eller uppköp (M&A)?

Due Diligence är väldigt viktigt! M&A auktualiserar många fler frågor än bara ägandeförhållanden, ofta påverkas också immateriella rättighetlrätter, konkurrensrätt, arbetsrätt, skatterätt etc.